Netflix, Telia, SEB och Swedbank – det är bara några av de företag som utnyttjats i bedrägerier av nätkriminella. Genom att påstå sig representera ett stort känt företag ökar chansen att man når deras kunder när man spammar ut sina mejl med nätfiske.
Så hur kan du undvika att bli lurad av nätfiske och bedrägerier? Det är viktigt att lära sig eftersom de nätkriminella gärna lurar till sig kreditkortsnummer och andra personlig information som kan användas för att komma åt dina pengar. Idag har bedrägerier blivit mer proffsiga och det kan vara svårt att skilja legitima mejl från bedragarnas. Här får du tips om hur du identifierar de falska!
Nätfiske och bedrägerier är det nya stora hotet på Internet. Virus och skadlig kod finns fortfarande i stora mängder, men nätkriminella har insett att det är i bedrägerier som pengarna ligger.
Problemet är att det inte finns något säkerhetspaket som helt och hållet kan skydda dig mot sådant här. Inget säkerhetspaket kan stoppa dig från att lämna ifrån dina uppgifter. Därför är det väldigt viktigt att utbilda sig.
1. Stopp! Ta ett steg tillbaka
Det bedragarna spelar på är impulsivitet. Det är något man uppnår genom att få folk att tro att de går miste om någonting. Man försöker stressa mottagaren till att ta ett snabbt beslut. Så om du får ett mejl där det står att ditt konto på Netflix har gått ut, att du råkat betala in för mycket pengar, att du ska få tillbaka på skatten, eller något annat – ta alltid ett steg tillbaka. Reagera aldrig impulsivt!
2. De vet inte vem du är
En vanlig missuppfattning är att man vet att du är kund hos Netflix eller Telia. Det gör man inte. Nätbedragarna skickar ut miljontals mejl till alla adresser de har hittat, i hopp om att någon av dessa mottagare faktiskt är kund hos företaget vars namn man utnyttjar. Och använder man ett känt företagsnamn är chansen stor att många av mottagarna faktiskt är kunder.
Om du klickar på länken i nätfiskemejlet kommer du till en sida där du ombeds fylla i ett formulär med personlig information. Gör inte det!
3. Företag tar inte kontakt via mejl hur som helst
Om du råkat betala dubbelt på en faktura från Telia, kommer de inte att kontakta dig via mejl och be dig fylla i dina kontokortsnummer för återbetalning. Inte heller kommer din bank att kontakta dig via mejl. Internettjänster som Netflix, Paypal och Blocket är värre, varför bedragare gärna utnyttjar deras namn. Men tänk på det första tipset – ta alltid ett steg tillbaka, reagera aldrig impulsivt hur vettigt det än verkar.
4. Kolla noggrant på länkens adress
Även om innehållet i mejlet kan se fullständigt legitimt ut, kommer länken till sidan där man ber om dina uppgifter aldrig ligga på rätt domän. Bedragare försöker gärna dölja domännamnet i en lång adress som innehåller företagsnamnet. Men själva domänen, det vill säga det som står direkt efter http://, kommer alltid att vara något annat. Man använder sig av kapade sidor och skumma domäner.
5. Installera skydd mot farliga webbsidor
Bedrägerier där man försöker komma åt personliga uppgifter kallas för nätfiske – phishing. Det kommer från att man fiskar efter uppgifter. Sajter som är skapade i detta syfte stoppas ofta av tjänster som hindrar dig från att besöka farliga webbsidor. Det krävs dock att tjänsterna har identifierat sidan som farlig, men ofta går det fort.
De allra flesta stora säkerhetspaket innehåller verktyg för att stoppa besök till farliga webbsidor. De innehåller även spamskydd för att stoppa skräppost. Har du inget säkerhetspaket, utan exempelvis bara ett gratis antivirus, kan du installera program som SiteAdvisor för att få hjälp att undvika dessa sajter.
Du kan också använda dig av säkra DNS-servrar, som stoppar farliga webbsidor. Norton DNS till exempel eller Google Public DNS. Open DNS är ett tredje populärt alternativ.
6. Hur är stavningen?
Bedragare sitter ofta i andra länder. Öststaterna är populära tillhåll för nätkriminella. Därför kan de inte svenska utan använder sig av översättningstjänster när det gäller mejl till svenska adresser. Även om språket har blivit bättre i nätfiskemejl är det ofta som de innehåller stavfel och annat.
7. På riktiga tjänster behöver du logga in
Om mejlet du fått verkligen hade kommit från en legitim källa, hade du behövt logga in på deras sajt innan du fått fylla i dina uppgifter. De har som regel också redan dina personliga uppgifter, så varför skulle de behöva dem igen? Gå aldrig på mejl om att deras databas kraschat och att de behöver dina uppgifter på nytt. Det händer inte, och om det skulle hända hade de inte haft din mejladress…
Sajten som länken i mejlet leder till ser ut att vara från Netflix, men det du ska titta på är själva länken. Den är inte alls hos Netflix, utan en helt annan sida.
8. Återigen: tänk en extra gång
Det viktigaste skyddet för att inte bli lurad av nätbedragare är att tänka till en extra gång. Var källkritisk. Reagera aldrig impulsivt när det kommer till att lämna ifrån dig dina uppgifter. Om det som skrivs låter för bra för att vara sant – ”Du har fått 6500 kronor tillbaka på skatten!” – är det säkert inte heller sant…
Fler artiklar om nätfiske
- Varning för nytt Netflix-bedrägeri som lurar till sig kontokort
- Test: Norton Security med Backup – kraftfullt och slimmat
- Varning: Falskt mejl från Skatteverket om återbetalningar!
- Nu minskar tillväxten av skadlig kod, byts mot andra Internethot
- En av tre svenskar drabbade av Internetkriminalitet
- Varning för nätfiske med falska Telia- och Apple-mejl
- Phishing: ”Uppsägning av Netflix”
- Så skyddar du dig och dina pengar på Internet
- Cyberkriminella vill stjäla dina pengar via dessa mejl
- Varna dina vänner om allt fler bankbedrägerier på Internet
- Varning: Ny phishingattack vill stjäla kortuppgifter från SEB-kunder
